söndag 27 mars 2011

Yarden av Kristian Lundberg


Det gör ont att läsa Kristian Lundbergs Yarden. Det gör ont att följa hans klassresa, upp och ner i vårt klassamhälle. Det som gör mest ont för mig är att vi har ett klassamhälle. Där det finns människor som måste välja: "Tandläkarbesök eller nya skor. Skolresa eller vinterjacka. Äta lunch eller låta sonen gå på bio." Det är sjukt att barn, som inte väljer sina föräldrar, måste drabbas av detta.

Samtidigt njuter jag av Kristian Lundbergs ljuvligt, poetiska uttryck: "Jag har alltid älskat de tomma timmarna, de första på dygnet när allt står och väger - när allt fortfarande är möjligt. Världen står på stand-by och jag brukar vara lycklig, lika fri som en diktrad innan man tvingar ner den i ett sammanhang. Nu är det inte längre så. Nu stavas morgon ensamhet."

Det är en liten och nätt bok, som jag kommer att läsa om igen; snart, väldigt snart...

lördag 12 februari 2011

Jokern av Markus Zusak

I Jokern av Markus Zusak kastas man bokstavligen in i handlingen med en gång. Det är skönt att inte ha så lång startsträcka, men samtidigt gillar jag inte det snabba tempot i den första delen. Det ger mig ingen tid för reflektion och handlingen känns lite tramsig.


Jokern handlar om Ed Kennedy som nästan av en slump förhindrar ett bankrån. Strax efter rånet får han det första esset med tre adresser och klockslag noterade. Han vet inte riktigt vad det betyder, men beger sig till adresserna och förstår snart att han fått uppdrag att utföra.


I början blir jag irriterad på Ed, vars berättarröst deklarerar vilken misslyckad människa han är – jag tycker det är så tröttsamt och vill bara säga till honom: "Gör något åt din miserabla situation människa!" Ju längre in i boken jag kommer desto mer börjar jag tycka om Ed – gissar att det beror på att han vågar ta för sig lite mer av livet och att hans självkänsla ökar i samma takt som hans uppdrag avklaras. Hääärligt, det här behöver du verkligen Ed!


Det är verkligen ett märkligt kompisgäng Ed har kring sig. De verkar inte ha så starka band till varandra, till en början i alla fall. Jag tycker definitivt att Ed ska ge upp Audrey, särskilt efter att ha blivit kallad Bara Ed. Gillar inte… henne. Trots det verkar hon bra på att lyssna, så okej, vän då – på sin höjd! Snåle Marv, är som gubben i lådan, och jag tror inte boken skulle vara desamma utan honom. Latmasken Ritchie däremot, hans karaktär är ganska menlös.


Resten av boken har lite långsammare tempo och det faller mig bättre på läppen. Nu känns handlingen lite mer trovärdig. I sakta mak drivs handlingen framåt och det ger mig möjlighet att reflektera lite – vem ligger bakom korten? vad är syftet med det hela? – och det gillar jag skarpt. Jag är förtjust i böcker som ger mig möjlighet att tänka och klura lite.


Jag ser få likheter mellan Boktjuven och Jokern. Jo förresten, illustrationerna i böckerna tycker jag tillför en extra dimension till innehållet. Att nyttja grafisk kommunikation på detta sätt är verkligen ett smart sätt att få fart på fantasin hos läsaren. Det tackar jag för! Boktjuven är ju en av mina stora favoriter. Den har ett så tydligt allvarsamt budskap. Jokern är ju definitivt mer lättsam.


Jokern är inte någon favorit för mig, men helt okej som tidsfördriv. Du som gillar lättsammare böcker tycker med all säkerhet om Jokern.

lördag 5 februari 2011

Himlen i Bay City av Catherine Mavrikakis

Det blev kärlek vid i princip första ögonkastet till januaris läsecirkelbok - himlen i bay city av Catherine Mavrikakis. Språket; jag säger bara, språket. Redan första sidan bjuder in mig i språkets magi; "I Bay City är dagen knappt förbi förrän man ivrigt tar emot kvällen och förbereder sig för nattens drömlösa sömn. I Bay City är mina mardrömmar blå, och min smärta har ännu inget namn."

Boken handlar om Amy, en amerikansk, rebellisk tonåring. Amys judiska bakgrund förföljer henne; dag som natt. Hon längtar genom hela boken efter att få ett slut på sitt liv och sin grymma historiska bakgrund. Amy bestämmer sig en dag för att göra slag i saken. Det blir naturligtvis inte som hon tänkt sig - historien går helt enkelt inte att komma ifrån.

Amy fascineras av himlar och dess budskap. Det är ett centralt inslag genom hela boken. Måste bara bjuda på detta citat: "hänförd och bländad upptäcka Atlantens intensivt blå himmel. För första gången i mitt liv kände jag mig oändligt lycklig där jag promenerade på stranden och girigt slukade himlarna med ögon, mun och hudens alla porer. Jag drack allt det där blå som bredde ut sig ovanför mig. Jag var fruktansvärt törstig. Jag var så glupsk. Jag hade bara matats med Michigans outhärdliga, äckligt lila himmel, och jag hade aldrig kunnat föreställa mig att himlen i verkligheten var azurblå."

Döden, och Amys längtan efter att få avsluta livet, är också ett återkommande inslag: "Allt som återstod var en röd himmel, och den vita röken från likbålen en bit bort bildade vackra ljusa streck som dansade i den högröda luften. De avlidnas själar lekte i den ångande luften. De hade nyss gjort sig fria från det jordiska livet."

Drömmar, verklighet och hallucinationer varvas i en salig blandning genom boken, men det stör inte, det gör mig bara lite mer på alerten. Det gäller att inte förlora koncentrationen, då är man snabbt lost.

Ett lustigt inslag är glorifieringen av Europa; är det så amerikaner ser på Europa och oss europeer; "Bay City är långt ifrån Europa och dess prakt." "Jag har aldrig haft Babettes och Denises elegans. Min barndom har inte vaggats av europeiskt ljus."

Något jag irriterar mig på är vissa detaljer som verkligen går in på djupet - fåglar med dess uppdelning på olika arter och dessutom arternas latinska namn; sååå ointressant och meningslöst innehåll.

Himlen i bay city är en bok som jag skulle rekommendera till en filosof som fascineras av ett finstämt och levande språk.

onsdag 2 februari 2011

Biokväll med Svinalängorna

Pernilla Augusts regidebut är helt lysande. Hennes tolkning av Susanna Alakoskis bok Svinalängorna är helt fantastisk.

Filmen skildrar Leenas familjeliv som vuxen. Filmens inledning speglar en harmonisk och glädjerik familj, bestående av Leena, hennes man och deras två döttrar. Leena har i sitt vuxna liv helt tagit avstånd från sina föräldrar, men när mamman svårt sjuk hör av sig till dotterns familj kan Leena inte värja sig längre.

Filmen och boken har nästan lika många likheter som olikheter. Ibland stör det mig - pappan är sååå mycket äckligare i boken - och ibland tillför det en extra dimension - Leenas omtanke om sin lillebror.

Du som har läst boken behöver inte vara rädd för att bli besviken när du ser filmen. Den rör upp så många känslor - rödgråten och snörvlig lämnade jag biografen, tillsammans med systeryster.

måndag 31 januari 2011

Förnuft och känsla av Jane Austen

Jane Austen är ju en författare en boknörd bör läsa åtminstone någon, men kanske helst några, böcker av och därför har jag bestämt mig för att läsa både Förnuft och känsla och Stolthet och fördom.

Jag startade med den först utgivna av dem, Förnuft och känsla, som utgavs 1811. Det skulle bli spännande att se om en så gammal bok verkligen håller än i dag. Boken handlar till största delen om systrarna Marianne och Elinor Dashwood och deras kärleksbryderier. Systrarna rör sig inom den engelska societeten, där mycket inom kärlekslivet handlar om att arrangera ett ekonomiskt fördelaktigt äktenskap. Huga, säger jag bara. Nåväl, när Marianne och Elinors far går bort ärver deras bror stora delar av förmögenheten, men han lovar sin far på dödsbädden att han ska sörja för att systrarna och deras mor får det bra. Ett löfte som han senare inte kommer att infria. Detta ställer förstås till det för systrarna och deras mor. Bokens titel är verkligen talande; Förnuft och känsla innehåller mången förnuftiga tankar och ett mångfasetterat spektra av känslor.

Visst är Förnuft och känsla en klassiker i stora mått. Den är ytterst välskriven och jag glider med lätthet igenom boken. Och det är inte utan att jag känner mig lite mer allmänbildad när jag tagit mig igenom den. Jag tror ni hör min tvetydighet och jag måste erkänna att jag inte är någon romantisk person och därmed inte mycket för romantiska romaner heller - egentligen...

onsdag 19 januari 2011

Svinalängorna av Susanna Alakoski

Jag var redan innan jag läste Svinalängorna så sugen på att se den på bio. Efter att ha läst boken, och ett flertal blogginlägg om filmen, är min längtan ännu större. Dags att boka platser!

Hur som helst, boken Svinalängorna av Susanna Alakoski handlar om Leena som under 60-70-talet flyttar från Finland till Sverige med sin familj. Leenas mamma och pappa är missbrukare, men själva tycker de bara att de "tar ett glas". Trots detta prioriterar de sprit och fester framför Leenas skolavslutningar och uppvisningar. Familjen har det jämförelsevis fattigt och våldet är en del av vardagen. Leenas känslor genom boken är så äkta att det är lätt att verkligen känna empati för henne - hennes oro, skam och längtan.

Alakoski beskriver på ett fint sätt hur barn till missbrukande och fattiga familjer kan känna sig och jag mår lite illa av att veta att barn har det så här i Sverige idag, och det värsta av allt är att större delen av svenskarna inte vill göra något åt det. Ta genast och läs boken & skämmes på er!

lördag 15 januari 2011

Coola bokhyllor från Coolstuff

Jag har beställt två av de fräna hyllorna SelfShelf från Coolstuff. Love them! Hemma hos oss sprids böcker på alla tänkbara ställen. Med de nya hyllornas hjälp tänkte jag få lite ordning på toalitteraturen ;o)

När jag gjorde min beställning fick jag information om att jag kunde delta i en tävling som innebar att jag kunde vinna tillbaka min order om jag gillade Coolstuff på Facebook. Det kändes ju inte särskilt krävande så visst deltog jag i den tävlingen.

Jag vill bara berätta att nu är jag så glad, så glad, så glad! Inte nog med att mina superhäftiga hyllor från Coolstuff har kommit, jag har dessutom vunnit dem. Hurra!