Läsecirkelns decemberbok var sannerligen en riktig gobit - Hjärtblad av Aino Trosell.Boken skildrar vandringskullornas tillvaro under slutet av 1800-talet, en del av Sveriges kvinnohistoria. Det är mycket intressant att ta del av dessa självständiga, starka kvinnors historia. Wow, de var riktiga föregångare!
I Hjärtblad får vi följa Hulda genom hennes barndom och en stor del av hennes vuxna liv. Under Huldas första tio levnadsår är det svår svält i Dalarna, och kanske hela Sverige? Det sistnämnda förtäljer inte berättelsen. Människor i Huldas omgivning dör av svält och när det är som värst tänker hon: "Lycka är att få äta sig mätt. Om man inte är lycklig fast man är mätt, då får man skylla sig själv."
Jag har lätt att förstå Hulda i den mån det gäller hennes förhållande till böcker och berättelser. Hon får sällan smaka någon bit av sockertopparna, det är historierna som är hennes godsaker. Hon tröstar sina småsyskon genom att berätta historier. Jag tycker det här citatet talar sitt tydliga språk: "Alla människor behöver berättelser som näring för själen för att inte bli galna."
Hulda är en härlig romankaraktär. När hon får sin egna första enkla boning kan jag inte låta bli att småle.
Boken har ett underbart språk - det spritter och är livligt på sina ställen, medan det på andra ställen är djupt allvarsamt och sorgligt.
Den gav mig en fin läsupplevelse - läs den om du får möjlighet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar